Because I said so

December kommer bli den månad när jag ska försöka strunta fullständigt i vad som händer med siffrorna på vågen. Det mest för att jag ser att min längtan till att faktiskt fira jul med allt vad det innebär, förberedelserna inkluderade, faktiskt är så pass stark. Det börjar nämligen bli en bra stund sedan jag sist firade jul med samma känsla i kroppen som jag haft nu. Därför vill jag inte förstöra det med rädslor som att exempelvis smaka på det jag bakar och kokar för att jag egentligen inte vill att vikten ökar. Jag kommer därför att försöka strunta i allt och njuta av julkalorierna (som tydligen inte räknas enligt en bild jag såg på instagram) även om allt går emot mina vardagliga principer. Denna inställning kommer garanterat att leda till en viktuppgång, vilket jag för hundrade gången egentligen inte vill, men den smällen får jag ta efter jul. Då kan jag gå tillbaka till nyttig och bra mat igen samt gå ner mina julkilon om jag så vill. 
(Nu kanske ni tycker att detta inte låter speciellt sunt, alltså att först tillåta en viktuppgång för att sedan försöka gå ner igen, men vet ni det bryr jag mig faktiskt inte om. Jag vet när det är för lite, men jag känner även när jag är där jag vill vara. Jag bryr därför mig inte i era åsikter kring just detta, även om jag vet att ni är ett par riktiga snilleblixtar. ) 
Detta är inställningen, planen, (om man nu kan kalla det för en plan). Snarare en skenmanöver och förklaring för skallen som inte riktigt hänger med i julkalorisvängarna
1
Bella

undvik att väga dig, gå på känslan istället, känns de bra så är det bra vad vågen än har att säga!