Väck inte den björn som sover

Jag fick en kommentar ganska nyligen (sällan de kommer nuförtiden..) som gjorde mig kanske aningen upprörd eller het på gröten. Detta är vad jag vill ha sagt: Varför ska jag inte få ha en åsikt? Varför är det så klart och tydligt att det skulle vara ätstörningen som talar när jag säger att jag har gått opp för mycket i vikt? Jag behöver inte vara överviktig för att inte trivas med kroppen, det är det ingen som behöver vara. Varför är jag först vettig när jag sockerhög påstår att även jag ska få äta sockerstinna saker? Det är väl klart som korvspad att jag ska få göra det. Inte står det ju skriver i lagen heller att dendär Ann-Sofie inte får lov att äta sött. Det är ju jag själv som undviker det jävla sockret med en vettig orsak som grund. Ni ser bara en sida, ni ser inte allt. Jag ska ju också få ha en åsikt gällande MIN egen kropp! Om jag inte trivs i hur jag ser ut nu, varför måste jag då göra det? Varför skulle det vara så fyskam att försöka göra något åt det? Skylla det på ätstörningen, vad är det för sätt? Jag strävar inte efter benrangel-utseendet. Det livet är för mig förknippat med en massa tråkigheter och fullkomlig livlöshet. Varför skulle jag vilja dit igen?
Mitt mål är att hitta tillbaka till det roliga. Det tillstånd i kroppen jag faktiskt var nöjd med. Jag vet att jag aldrig kommer att kunna spola tillbaka tiden och bli exakt samma, men en likadan version går att försöka uppnå. Hur jävla svårt ska det vara att inse det? Varför ska inte jag få vara nöjd med min kropp? Jag tänker faktiskt inte bara ge upp och tvingas acceptera dessa, för mig, överflödskilon som jag helt enkelt inte mår bra av! Jag är så förbannat led att behöva vara i en situation jag inte vill befinna mig i, men ändå får jag höra att det är nu jag är vettig?!? I helvete heller. 
Man ska inte jämföra sig med andra, då går det fel. Jag jämför mig för tillfället med mig själv, versioner av mig själv rättare sagt, vilket är den enda som jag faktiskt kan jämföra mig med. Kom då inte och påstå att jag inte ska yttra mig om för stor viktuppgång och för mycket fett på kroppen, för det är precis det jag tycker nu, i jämförelse med mig själv. Kommer ni då och påstår, säkert bara av välmening, att jag inte alls är för fet, ja då jämför ni ju mig med en annan än mig. Hälsa handlar inte bara om utsidan, utan även insidan och för mig är inte min utsida i samförstånd med min insida, den var det men inte längre. Dags att få dem i samförstånd! 

Flumm flumm flumm från flummegården. Det erkänner jag, men jag blev bara så himla frustrerad över att alltid bli placerad i ett fack: ätstörd jävel.