Avvikelsen, den väntade utgången

Idag kom dagen jag hade fasat för, men samtidigt var den ganska väntad. Fram tills idag hade min sommardetox gått förvånansvärt bra. Inga cravings, om sådana funnits har de varit uthärdliga och lätta att sopa under mattan, och absolut inga överätningsdagar som gått överstyr. Idag kom dock dagen jag helst av allt hade sluppit, men som samtidigt bevisar hur viktigt det är för mig att hålla.mig till mina tider, det gäller både mattider och sömntider. Från och med denna vecka har jag börjat jobba påriktigt, vilket betyder tidiga morgnar om det är morgonskifte eller överlappade dagar om det gäller kvällsskifte. Måndag och tisdag hade jag kvällsskifte, sov ordentligt med timmar från morgon, steg upp och for ut och röra på mig innan jobbet. Väl i jobbet gick det bra men mellan tisdag och onsdag blev natten alldeles för kort. Från att ha jobbat kvällsskifte till att ha morgonskifte följande dag bäddar alltid för att sömntimmarna ska bli för få. Hur gör man för att hinna varva ner på de 15 minutrarna man har från att man kommit hem tills man borde gå och lägga sig för att få ihopskrapat sina välbehövliga 8 timmar sömn? Nåväl, efter jobbet for jag och träna. Kände verkligen att trycket i musklerna inte var det allra bästa, men helt dugligt ändå för att få till ett okej pass. Hemma bänkade jag mig i soffan och rörde mig inte nämvärt ur fläcken innan det var dags att ta ut hunden på en kvällspromenad. Den dagen klarade jag mig bra, jag hade tränat och var inte det minsta sugen på något. Suget kom idag istället, som det sig brukar trots att jag sovit mina timmar. Naturell yoghurt med nötter och russin, hjärnan skrek efter det på eftermiddagen trots att jag ganska nyligen hade ätit en egentligen alldeles för sen lunch. Och på den vägen for det när jag avvek från min sommardetox resten av torsdagen den elfte juni. Visst kunde allt ha varit värre, men varför alltid hamna i fällan när man ändå vet vad det beror på?