Time will matter

Skolan är igång igen, något som märks på min uppdatering. Uppdateringen i sig lider inte av att jag har mycket skoluppgifter som måste fixas,  tvärtom är det väldigt lugnt på skoluppgiftsfronten för tillfället. Vad som verkligen gör att att allt ekar här är att jag helt enkelt har så mycket annat jag vill hinna med på sidan av. Det är verkligen ett heltidsjobb att försöka få tiden att räcka till. Lektioner ska sittas av, mat ska kokas, disken diskas och studieevenemang ska gås på, eller köas till. Dessutom ska jag hinna träna, mitt fritidsintresse nummer ett som samtidigt fungerar som både terapi och stresshämmare. I gymmet eller springandes längs vägen mår jag som allra bäst. Då existerar inget som kan framkalla varken ångest eller andra nedbrytande fuligheter. 
Tillbaka till ämnet. Tiden ja, den är det verkligen bristvara av ibland. Vissa dagar är det dock bättre medan andra är det sämre. Sömnen ska ju också få sin beskärda del av dygnets timmar, något som ofta hamnar i underläge de dagar när allt kört ihop sig fullständigt. Hittills har det ändå rullat på ganska bra tycker jag, om man bortser från att min tid vid datorn är ytterst obefintlig. Jag trivs egentligen ganska bra med att vi inte har så mycket hemuppgifter. Då är det i alla fall lite lättare att få tiden att gå ihop. Jag är ju trots allt lite av en tidsoptimist också, en som tror att hon ska hinna med fler saker än hon slutligen gör emellanåt. En dålig egenskap jag har antar jag.